Energiflöden och trofinivåer i ekosystemet

Sammanfatta: Mycket i ett ekosystem handlar om vem som äter vem

Vem äter vem?

"Vad är det för mening med myggor?" – "Vad är det för mening med svalor?"

Är meningen med myggor bara att vara mat till svalor? Är meningen med svalor bara att äta myggor? Vad är det då för mening med allting!?

Vi har en enkel näringskedja ovan: Växtplankton → Djurplankton → Liten fisk → Större fisk → Människa

Växtplankton → (Djurplankton) → Krill → Isfisk → Tioarmad bläckfisk → Kejsarpingvin → Sjöleopard → Späckhuggare

En näringsväv inkluderar flera djurarter på varje nivå

Allting hänger samman – vad händer med späckhuggaren (toppkonsumenten) när den dör? → Allting cirkulerar (kretslopp)

När ett djur dör återgår det till enkla ämnen, som sedan kan återanvändas av alla organismer

Förutom kolväten (energi, kolkälla) behöver alla organismer kväve (till proteiner, DNA, RNA), fosfor (till DNA), kalium (till annat).

Spårämnen: Ämnen som endast behövs i liten mängd – men som ändå är livsnödvändiga!
- Magnesium i klorofyll
- Järn i hemoglobin
Även andra ämnen behövs, såsom svavel, syre, väte, men vi tar inte upp dem närmre här.
Rita bild enligt s. 87
Fyll på med ämnen som tas upp: C, N, P, K m.m samt energi

I många ekosystem är det tillgången på dessa ämnen som avgör vilka organismer som finns.

I ett ekosystem flödar energin.

Fråga eleverna, varifrån kommer energin?

(Egentligen hade de där gamla soldyrkande kulturerna inte helt fel...)

Av all energi som strålar ut från solen är det en försvinnande del som når jorden... (bild s. 145)

Ännu mindre av all den strålningsenergin omvandlas till kemisk energi i växterna.

10% av energin i växterna omvandlas till ”gnu” (förstahandskonsument)

10% av energin i ”gnun” omvandlas till ”lejon” (andrahandskonsument/toppkonsument)

10% av energin i ”lejonet” omvandlas till ”bakterie” (nedbrytare)

Bilden på s. 89 är missvisande!

Fråga eleverna, om man vill äta så ”energieffektivt” som möjligt, på vilken trofinivå bör man då sikta in sig?