Tre grupper av celler
Eukaryota
Med cellkärna
Cellmembran med esterbindningar
Tvärsnitt av en eukaryot cell.
Bakterier
Ingen cellkärna
Cellmembran med esterbindningar
En schematisk bakterie.
Arkéer
Ingen cellkärna
Cellmembran med eterbindningar
Lever i extrema miljöer
Glöm bort följande tre begrepp:
Arkebakterier
- Gammalt namn på det vi idag kallar arkéer
- De är inga bakterier – snarare närmare släkt med eukaryoter, faktiskt!
Prokaryoter
- Gammalt begrepp; omfattade arkebakterier + eubakterier.
- Eftersom arkéerna, som de ju nu kallas, är närmare släkt med eukaryoterna, bör de inte föras samman med eubakterierna i en grupp!
- Det är bättre att använda bara "bakterier"
Bakterier
Tre grupper av bakterier
- Kocker (kulformiga)
- Stavar
- Spiralformade
Kocker 
Av grekiska coccus = bär
Växtsätt
- Diplokocker – växer två och två
- Exempel: Neisseria sp.
Neisseria gonorrhoeae (diplokocker) inuti en vit blodkropp (neutrofil).
- Exempel: Neisseria sp.
Micrococcus luteus.
Tetrader – växer fyra och fyra
- Exempel: Micrococcus luteus
- Sarcina – växer åtta och åtta (inte tetraedrisk form utan hexaedrisk!) 😊
- Exempel: Sarcina
Sarcina-bakterier (upptill).
- Exempel: Sarcina
- Streptokocker – växer på lång rad
- Exempel: Streptococcus mutans
- Exempel: Streptococcus mutans
- Stafylokocker – växer i "druvklasar"
- Exempel: Staphylococcus epidermis
- Exempel: Staphylococcus epidermis
Stavar
Exempel
- B. subtilis
- E. coli
Spiralformade
Två typer
- Spiriller – har flagell
- Exempel: Borrelia
- Exempel: Borrelia
- Spirochaeter – rör sig med undulerande rörelser
Hur man kan se bakterier
Ofärgade bakterier kan vara svåra att se i mikroskopet
Organiska färgämen avhjälper detta!
Färgämnen
Positivt laddade eller basiska färgämnen färgar in
- DNA
- RNA
- vissa proteiner
Exempel: Kristallviolett
Negativt laddade eller sura färgämnen färgar in positivt laddade proteiner
- Exempel: Fuchsin
Cellmembran kan färgas in med fettlösliga färgämnen
Två typer av infärgning: Negativ och positiv infärgning
Negativt infärgade bakterier (Acinetobacter radioresistens).Negativ infärgning
- Bakgrunden färgas, t.ex. med nigrosin
- Bakterierna förblir ofärgade
Positiv (direkt) infärgning
- Själva bakterierna färgas in
- Men färgämnet kan förstås vara positivt eller negativt laddat!
- Bakgrunden förblir ofärgad
Gramfärgning
Viktig färgningsmetod, därför att den visar på olika grundläggande strukturella skillnader hos bakterier
Dansken Hans Christian Gram införde metoden
Med hjälp av denna infärgning kan bakterier delas in i gramposititva (G+) eller gramnegativa (G-)
Hur man gör
Fixering- Infärgning
- Kristallviolett eller eller annat basiskt färgämne
- Jodbehandling
- Tillsats av jod-jodkaliumlösning (Lugols lösning)
- Jod-färgkomplex bildas i cellen.
- Avfärgning med EtOH
- Gramnegativa avfärgas
- Grampositiva behåller det violetta färgkomlexet
- Motfärgning (kontrastfärgning) med t.ex. safranin (röd)
- Avfärgade bakterier (gramnegativa) får ny färg
- Icke avfärgade bakterier (grampositiva) behåller sin violetta färg
Varför avfärgas de grampositiva cellerna inte av etanolen?
Förmodligen beror det på att de har annorlunda kemisk struktur på cellväggen än de gramnegativa
Gramnegativa har högre halt lipider i cellväggen
- Dessa kan möjligen lösas av EtOH, och öka porositeten i cellväggen
- Den ökade porositeten skulle möjliggöra för färgkomplexet att lakas ur.
Gramfärgning har stor betydelse för att snabbt kunna klassificera vissa patogena bakterier
Gramfärgade Staphylococcus aureus (blåa) och E. coli (röda).Några grampositiva bakteriesläkten
- Bacillus
- Lactobacillus
- Streptococcus
Gramfärgade Lactobacillus sp.
Några gramnegativa släkten
- Enterobacter
- Escherichia
- Pseudomonas
- Salmonella
Gramfärgade Escherichia coli.
